BRÖD, KAKOR OCH FINANSKRIS

Har de inget bröd får de äta kakor sa drottning Marie Antoinette på den tiden det begav sig. Drottningen förpassades kort därefter till historien. Citatet har också gått till historien men det är en annan historia. Och den historien hör inte hit.

Hör hit gör däremot faktum att jag känner någon som titulerar sig direktör. Musikdirektör. Jag är inte så bevandrad i titulaturvärlden men denna titel låter väldigt fint i mina öron. Min bekant är också väldigt fin. Både som människa, och i sina manér. Han är inte så välbärgade som man skulle kunna få för sig genom att höra den fina titeln. I ärlighetens namn är han inte alls välbärgad. Han är rent av fattig. Går iofs omkring i fina Hollington-kostymer men dem har han haft de senaste tjugo åren. Trådslitna är bara förnamnet.

Rik eller inte, han har i alla fall fin uppfostran, med viss förkärlek till det nobla. Igår kväll t ex. Då skulle han hem till oss och äta middag. Ska jag ha något med mig? frågade han. På sådana frågor brukar jag alltid svara JA per default. Du kan väl ta med dig ett par öl eller så.

Vi skulle ha ugnsbakad falukorv. På en bädd av pasta allegro, och sötsur reducerad tomat nektar där till. Snabbmakaroner och ketchup kallas det i folkmun.

Musikdirektören dök upp något efter utsatt tid. I vardera handen hade han tre pavor italienskt rödtjut. Vad är det med dig? undrade jag lite försynt. Det är en vanlig tisdag och vi är ju bara tre pers. Nu är det dags att spendera. Vi ska konsumera oss ur krisen! Sa han och skorrade lite på R:en.

Något senare kom han med en mera handfast förklaring. Nu är det dags att spendera. Det är så man löser den ekonomiska

krisen. Detta råd har kungen gett. Och hans majestät om någon borde veta hur man gör.

Jag försökte hävda inför vår vän att kungens råd hade italienarna som adressat. Tanken var att de skulle köpa svenska produkter som Pettson, Alfons Åberg, Ikeamöbler, Ericssonväxlar mm. Inte att han skulle köpa sex flaskor italienskt vin av tvivelaktig härkomst. För att dricka till ett halvkilo falukorv.

Mina tafatta försök till tolkning bet inte på musikdirektörn. Kungen vet nog mycket bättre än Du var hans slutgiltiga statement i sann rojalistisk anda.

Det var bara att finna sig i situationen och spela med. Ett spel med ett högt pris. Baksmälla dagen därpå. Åtta magnecyl och åtskilliga koppar kaffe gick åt. Det var väl bra ur ett konsumtionsperspektiv. Man vill ju gärna dra sitt strå till stacken. Nu har vi hjälpt till att spendera oss ur krisen.

Avslutningsvis vill jag understryka att det naturligtvis inte finns någon likhet mellan kungens bevingade ord och Marie Antoinettes uttalande. Jag råkade bara ha hennes uttalande till hands och använde det som utfyllnad för att få längre blogg.